Nu sitter jag med en kopp te och tänker på mina kära som är på akuten. Liam och Andreas är där för att Liam ramlade av stolen i dag. Han satt på en stol och såg på film i köket när jag lagade lunch. Helt plötsligt ser jag hur han faller handfast i backen med huvudet först och en rejäl smäll i axeln. Liam skriker och är ledsen under en lång stund. Sen lugnar han sig och får sova en stund men när jag väcker honom så börjar han gråta igen och är inte sig själv. Han sitter still i mitt knä och vill inget bara gråta. Efter ett tag så börjar han klaga på huvudvärk. Jag ringer till sjukrådgivningen och de tycker att vi skall åka in. När jag tar av Liam tröjan så ser jag att han är blå på axeln och har svulnader och vill inte röra på armen. Så inte konstigt att han gråtit tänk om något är av eller ur led. Sitter med telefonen och väntar på att det skall ringa.
Min älskade man som jag fick ringa hem för att åka till akuten med Liam han jobbar sent måndagar nämligen. Han kommer direkt och ger sig av. Jag älskar er så och tänker på er hela tiden.
Vår underbara Liam
Min älskling vad skulle jag göra utan dig du är min andra del och jag älskar dig så.
Nu ringde du precis till mig och berätta att Liam har brutit nyckelbenet och att det finns inget man gör mot det utan det är alvedon och ipren som gäller och att det tar fyra veckor innan det läker. Ont kommer han att ha och han tycker inte om när man rör honom. Lilla gossen vilken ossis du har. Men en tapper kille du är.
























Snabbresan